Om allergi : Celiaki : Laktos : Mjölk : Nötter : Pollen : Pälsdjur : Soja : Ägg : Recept


Celiaki/ glutenintolerans

Gluten är ett protein som finns i de tre sädesslagen vete, råg och korn. Ca 3 % av Sveriges befolkning beräknas ha celiaki och man har sett att celiaki ökar i Sverige och i andra länder i västvärlden. Celiaki är till viss del ärftligt, risken att drabbas är cirka 15 procent om någon annan i familjen har celiaki.

När man som glutenintolerant äter mat med gluten startar en inflammation som skadar tamluddet i tunntarmen. Man får en inflammation på tunntarmens slemhinna som gör slemhinnan svullen och skadad vilket gör att den inte kan ta upp näringsämnen, vitaminer och mineraler. Celiaki är kronisk, den är alltså livslång och kan inte växa bort.

Symtom:

Symtomen varierar stort mellan olika människor. Vissa får svåra symtom och mår väldigt dåligt medan andra inte ens vet att de har celiaki.

Det vanligaste symtomet hos barn är att de växer sämre än andra barn. Andra vanliga symtom är dålig aptit, magont, järn- och vitaminbrist, illamående, kräkningar, diarré eller förstoppning.

Oupptäckt celiaki kan göra att ungdomar kommer sent in i puberteten och kan göra det svårare att bli gravid i vuxen ålder. Obehandlad celiaki kan bidra med benskörhet, att man lättare bryter ben i kroppen, får värk eller blåsor i mun och på huden.

Symtom hos vuxna kan vara magproblem som gaser, magspänningar, diarré eller förstoppning men också viktminskning, trötthet och depressioner.

Det finns även en annan form av celiaki, dermatitis herpetiformis (DH), som ger symtom på huden med kliande blåsor på knän, skinkor och armbågar.

Viktigt att tänka på är att symtomen kan visa sig många olika sätt.

Diagnos:

Diagnosen ställs genom att ta ett blodprov som visar halten av transglutaminasantikroppar i blodet. En förhöjd halt tyder på att personen kan vara glutenintolerant. På Apoteket finns ett självtest för att se om man har antikroppar i blodet (om testet visar antikroppar kontakta då läkare).

För att bli helt säker gör man ofta en tunntarmsbiopsi (gastroskopi eller kapselbiopsi). Om tarmproverna, som studeras i mikroskop, visar att tarmluddet är skadat bekräftar det att personen har celiaki. Läs mer om metoderna för tunntarmsbiopsi.

OBS! Det är viktigt att man inte utesluter gluten ur kosten innan blodprov eller biopsi utförts, eftersom resultatet då kan bli missvisande.

Behandlingen:

Behandlingen är en glutenfri kost, maten får alltså inte innehålla vete, råg, eller korn. Symptomen försvinner då och tarmslemhinnan läks. Observera att det kan ta tid för tarmslemhinnan att läka, det kan ta 6 månader upp till 1 år, ibland tar det längre tid.

Det är viktigt att man äter glutenfri kost livet ut om man fått diagnosen celiaki. Tunntarmens slemhinna kan skadas även om man inte får några symtom när man äter gluten.

En inflammerad tarm kan ha svårt att bryta ner mjölksocker, laktos, och laktos kan behöva uteslutas ur kosten en tid. Ofta går laktosöverkänsligheten över när tarmslemhinnan läkt.


Om du misstänker att du eller en familjemedlem kan ha celiaki ta kontakt med en läkare. Tyvärr saknar många läkare kunskap om celiaki och många får vänta upp till 10 år att få sin diagnos konstataterad. Läs därför på om symtomen och diagnos innan läkarbesöket.


Veteallergi

Veteallergi och celiaki förväxlas ofta men veteallergi är något helt annat än celiaki/glutenintrolerans.

Vid allergi mot vete är det, som vid andra födoämnesallergier, IgE-antikroppar som orsakar symtomen. Om man är allergisk mot vete kan det ge symtom som eksem, magont, kräkningar, astma eller allergisk snuva. Som vid andra allergier där immunförsvaret reagerar kan man få anafylaktisk chock, akut allergisk reaktion, som kan vara livshotande.

Allergi mot vete är den vanligaste spannmålsallergin.

Källa: Svenska Celiakiförbundet, bli medlem du också!

Skriv ut!

© 2000- Allergisidan