Om allergi : Celiaki : Laktos : Mjölk : Nötter : Pollen : Pälsdjur : Soja : Ägg : Recept


Om allergi

De flesta allergier debuterar i barndomen och tyvärr ser man att allergierna ökar. Cirka 15-30 % av befolkningen reagerar på någon form av födoämne.

Både arv och miljö spelar en roll om man kommer utveckla en allergi, har en eller båda föräldrarna allergier ökar chanserna att också barnet får allergi. Man ärver inte allergin i sig, utan benägenheten att utveckla en allergi, man behöver alltså inte utveckla samma allergi (om man nu alls blir allergisk) som sina föräldrar. 

  • Om ingen av föräldrarna är allergiska är risken att barnet blir allergiskt 13%.
  • Om en förälder är allergisk är risken att barnet blir allergiskt 20%.
  • Om båda föräldrarna är allergiska, men mot olika ämnen, är risken att barnet ärver föräldrarnas allergier 43%
  • Om båda föräldrarna har samma allergier är risken att barnet ärver föräldrarnas allergier 72%.  (Källa Astma- och Allergiförbundet)

BAMSE-studien (2018) har följt 4000 barn och unga under uppväxten. Den visar att många barn växer ifrån sin överkänslighet när de kommer upp i skolåldern men så många som 74 procent av de som hade matallergi i förskoleåldern visar fortfarande symtom vid 16 års ålder.

Allergi:

Normalt sett så bildar immunförsvaret antikroppar för att bekämpar bakterier och virus. Vid en allergi hamnar immunförsvaret i obalans och uppfattar det man är allergisk mot som skadligt och bildar sk. allergiantikroppar mot ämnet. När man kommer i kontakt med ämnet nästa gång startas en reaktion i kroppen för att kroppen uppfattar det som en inkräktare och försöker få bort det. En inflammatorisk reaktion startar och man får allergiska besvär som exempelvis nässelfeber, diarré eller astma.

Överkänslighet:

Vid överkänslighet kan man reagera med samma symtom som vid allergi. Vid överkänslighet reagerar dock inte immunsystemet utan det finns en förhöjd känslighet i något av kroppens organ som gör att man reagerar.

Intolerans:

Intolerans betyder att kroppen inte tolererar ett speciellt ämne, ex. gluten och laktos.

Tester

Det finns flera test som kan visa om man är allergisk, det säkraste är provokationstest – som görs under läkares vägledning. Födoämnet man reagerar på tas bort ur kosten en tid för att sen gradvis tillsättas igen. Symtomen ska försvinna och återkomma tydligt vid kostförändringen. Ibland behövs även tarmundersökning, blodprov, pricktest eller lapptest.

Bra att veta är att symtom och allergier är olika vanliga beroende på barnets ålder. Om ett barn under 1 år har eksem som inte förbättras vid smörjning med kortison kan eksemet orsakas av matallergi. Små barn kan också vara negativa (man kan inte se i testerna att barnet är allergisk) i både hudtest och blodprov eftersom de ofta har sämre förmåga att tillverka IgE-antikroppar. Då är patientberättelserna viktiga och man kan behöva göra ett provokationstest.

Hos vårdguiden kan du läsa mer om allergiutredningar.

Innan du ändrar något i din kost rådfråga alltid din dietist eller läkare.

Informationen kommer från Astma och Allergiförbundet
© 2000- Allergisidan