Om allergi : Celiaki : Laktos : Mjölk : Nötter : Pollen : Pälsdjur : Soja : Ägg : Recept

Laktosintolerans

Laktosintolerans beror på att man har svårigheter att bryta ner mjölksocker, laktos, på grund av att man har för lite av enzymet laktas i tunntarmen. Laktas har som uppgift att sönderdela laktos till sockerarter som kan tas upp av kroppen. När det inte finns tillräckligt av enzymet i tarmen kan inte laktosen tas upp i tunntarmen utan fortsätter till tjocktarmen. Där en jäsningsprosess börjar och man kan få symtom som magsmärtor, gasbildning och diarré.

De flesta människorna i världen är laktosintoleranta efter att de ammats färdigt. Här i norra Europa har vi en genvariant som gör att även vuxna kan bryta ner laktos. De som saknar den blir laktosintoleranta.

Man skiljer på kongential, primär- och sekundär laktasbrist.

Kongential laktosintolerans:

Det är mycket ovanligt att barn är laktosintoleranta men man kan födas med laktosintolerans, så kallad kongential laktasbrist. Det en ärftlig avsaknad av laktasenzym. Barnet tål varken bröstmjölk eller vanliga modersmjölksersättningar (baserade på komjölk).

Primär laktosintolerans:

Är också ärftlig och innebär att mängden laktasenzym succesivt minskar efter de första levnadsåren. De flesta med primär laktosintolerans tappar inte allt laktas vilket gör att de inte blir lika extremt intoleranta som de med medfödd intolerans. Intoleransen är olika från individ till individ. 

Sekundär laktosintolerans:

Kan uppkomma till följd av en skada av tunntarmens slemhinna exempelvis vid tarminfektioner, kraftig maginfluensa och obehandlad celiaki. När sjukdomen läkt försvinner oftast laktosintoleransen.

Symtom:

Gasbildning, vattentunn diarré och magsmärtor i varierande grad. Vissa får mycket ont och andra får lindrigare symtom.

Diagnosen:

Primär laktosintolerans upptäckts via DNA och det görs med hjälp av ett blodprov hos läkare. På apoteket finns även ett självtest, testet är ett DNA-test som visar om du har primär laktosintolerans. Du tar testet själv, skickar in det och får svaret inom 5 dagar. Om testet visar positivt så kontakta läkare. 

Visar inte testet positivt och du fortfarande har besvär så kan du lida av sekundär laktosintolerans. Diagnosen kan då ställas med hjälp av laktosbelastning. Man dricker då en laktoslösning och symtom noteras och man kontrollerar blodsockret. Laktosbelastning är inte lämpligt för diabetiker. 

Behandlingen:

Behandlingen är en laktosfri/reducerad kost. De flesta tål små mängder laktos men vissa behöver helt laktosfri kost. 

Skillnad på laktosintolerans och mjölkallergi

Laktosintoleranta är intoleranta mot mjölksockret (men kan äta mjölkprodukter som är laktosfria eller laktosreducerade) medans mjölkallergiker är allergiska mot mjölkproteinet och måste avstå helt från produkter som innehåller mjölk som fil, yoghurt, grädde, glass, mjölk och ost. Läs mer om  mjölkproteinallergi. 

Källa: Svenska Celiakiförbundet, bli medlem du också!

Skriv ut!